Den franske filosofen Jean Paul Sartre beskriver i boken Orden att ” eftersom jag hade upptäckt världen genom språkets förmedling trodde jag länge att språket var världen ”.
Som Sten Andersson beskriver i boken Vi två är ett besitter orden en magisk förvandlingsförmåga som kan få en blind att se och en seende att bli blind. Detta är en av sanningarna i det vanliga filosofiska uttrycket vi bor i språket eller att språket är vår värld. Eller som Sartre skriver att ”språket stjäl mina tankar”.
Språket och dess omedelbara förelöpare tanken, har tidvis varit fritt, i vart fall i demokratier och olika tider. Man har sagt att ordet är starkare än svärdet .
Men paradoxalt nog den tekniska utvecklingen har denna möjliggjort att ordet blivit fritt och tillgängligt för alla, eller nästan alla, och det har ansetts nödvändigt i och med tekniken att beskära och begränsa det fria ordet och dess spridning.
Om det är så att ordet är starkare än svärdet blir det lättare att förstå varför det anses nödvändigt att inskränka det fria ordet och dess spridning i stället för att inskränka svärdet och spridning av teknologin bakom de moderna svärden.
Ordet, orden, är en grundläggande förutsättning för fria samhällen, för utveckling, för förståelse av världen. Emedan ordet är det starkaste vapen vi har får detta ej tas ifrån oss eller censureras. Självklart måste det finnas skydd för den enskilde. I de flesta fall finns finns begränsningar i gällande lagstiftning till skydd för den enskilde. Men, för att parafrasera Sartre, stjäl man orden, stjäl man också våra tankar.
OB
